Tillsammans spatserade vi rakt igenom stadens tumult längs de ödsliga asfaltsvägarna
Likt detektorer
frenetiskt sökandes efter uppmärksamhet
Som oaser av ensamhet
I neonets skimmer syntes ordet hikikomori
Vi hörde blåsten ömsint viska hikikomori hikikomori hikikomori
Vi strävade alla efter samma triviala mål
Att få vara själva ihop