Frusen
står han
utanför
Centralen,
med sina
väskor.

Fuktigt,
Regnigt,
Rått,

En
Mörk
Höstdag

”Hello stranger, who are you?"
tänker jag
för femtielfte gången.

Varför kan jag inte
bara strunta i
att träffa dig
den här gången
som
jag tänkt?

Ok,
en
kort
stund

En fika

Inte så
farligt

Men hjärtat
slår
fort

när jag
ser
honom.

"Stranger, who are you?"
-

Kvinnan sitter
kvar på trappan

Timmarna
i kylan
har
blivit
många

Snurrar sitt
radband,

ropar till jäktade resenärer

Ingen
tar notis om henne

En liten
mager kropp

I en luggsliten
röd
tröja

I
kylan

på
stentrappan.

Hjärtat värker
av synen

Maktlös
inför
allt lidande

-

Han var här

Mitt hjärta
bultade

"Hello Stranger, who are you"...?