för den tid då
tungan är hårt ihopsydd
av någon galen kirurg.
för den tid när
fingrarna går sönder
istället för att böja sig
som svar.
för den tid när
skönheten eller godheten
eller sanning i hjärtat
tycks vara oärlig,
ha förfallit, eller inte alls
längre är i hjärtat,
närmar det sig.
för närvarande
kommer jag inte
att ångra mig
denna temporära skam.
men lägg dessa avsikter
till tiden
när Guds avbild
lyckas i sig själv.
då, du.