Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stygisk förlisning

Havsslätten slumrar djup under tyngdtäcket.
Den sover och sovrar gör pelagiska djur i grunda sediment.

Du vadar på ytan och doppar dina fötter.
Du stöter dina sulor mot grums och sten.
Du färdas ut på flacklandets krusiga blånad.
Du guppar och kränger i båtens för.
Du sänker dig ner, dränker dig med dykardräkt och bräckt är vattnets vågspel; det vaggar och svänger dig till ro.
Du svämmas och simmar bland slam och stim.

Förvetna ögon iakttar din fallande skugga.

Plåtskrovet vittrar och vittnar om ödets utsiktslöshet.
Plåtskrovet möter evigheten i sitt tryckande mörker.
Plåtskrovet driver naglat till dyn med strömmar.
Plåtskrovet ligger sömnigt och rostblöder lätt.

Du dyker genom snäva ornerade korridorer.
Du fyller det inre med varmblodigt liv.
Du öppnar dörrar som varit stängda för alltid.
Du ser de dödas vålnader födas och dö på nytt.
Du ledsagar dem över havsöknens vidsträckta bredd.

Ovan rullar vindvågor i glimrande månglans.
Snart gryr ännu en dag.




Fri vers (Fri form) av Henrik Sundholm
Läst 92 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-07-18 15:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Henrik Sundholm
Henrik Sundholm