Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sonett inför nedkomst





En stor förändring jag står här inför
När solen värmer, färgar bleka vader
I finkavaj, jag går längs esplanader
Med skor i handen - likt en estradör


Jag bolmar min cigarr, och ger odör
En äldre dam jag möter, hon får spader
Jag hojtar högt och glatt; jag ska bli fader!
Jag räcks ett glas champagne – av servitör


Tänk livets minimala existens
I kosmos svarta rymd där allt är stilla
Din buks rondör är formad evidens


Att kärleksaktens största konsekvens
Den bryter universums kalla villa
Och du och jag – dess yttersta essens!




Fri vers av Robert N
Läst 1221 gånger
Utvald text
Publicerad 2006-08-05 22:08



Bookmark and Share


  Daniel_78 VIP
är småförälskad i rim o ranson
och du visar påvisar båda,

sedan blir jag bara glad av att läsa detta
högsta betyg för min uppskattning
2006-08-06

    Robert N
Tack för din snälla kommentar, Leva.

(vet inte om det är kutym att tacka för kommentarer på det här sättet,
är liksom lite ny på sajten)
2006-08-05
  > Nästa text
< Föregående

Robert N