fortsätt med att veckla ut
en vaxad karta i dina händer.
du penslar dess insida,
du stavar dess namn,
du fruktar vad du har gjort
och ville att kartan vore tom.
men den står kvar
som berg på berg,
som trä som fastnat i trä,
som vildgräs mot vildgräs
inåtväxande i veck.
inför skranket;
din hand på dess pärm,
ett löfte.
en "sanningens förbannelse"
som du svär att berätta
och intet annat
än sanningen.