Nu försvann jag bort till min egen värld av blommor.

Ängen förvandlades till det blåaste havet som i underlandet.

Jag tog sjumilakliv men kom ingen vart utan blev stående i detta fält och helt plötsligt vaknade jag och ser in in dem mörkaste ögon jag skådat.

Hej du hörde jag från ett håll och vände på huvudet och blev bländad av
solen som la sig i vägen.

Jag famlade efter något att hålla mig i men väggen kom emot mig i
en rasande fart och skriket kom ut från strupen , sen tänkte jag , nu dör jag.

Jag dog inte utan en person lyfte upp mig i sina armar och bar mig till en
soffa men hallå ? var kom den soffan ifrån hann jag tänka innan allt blev svart.

-Hallå hallå , finns det någon här hörde jag svagt ur ett töcken och jag försökte resa på mig men jag va fast i ett skruvstäd . Var sjutton är jag och nu stod det flera personer runt omkring mig , jag kunde skymta något vitt och svart .

- Titta , nu vaknar hon sa min syster . Välkommen tillbaka !

- Vadå sa jag , välkommen tillbaka??
-Du har sovit i tre hela dagar sa Gudrun , min fina grann tant .

Sätt dig upp så ska vi förklara vad som hände . . .
Fortsättning följer . .