Håller pendeln i handen tills den blir alldeles varm
Mitt huvud är som vanligt överfyllt med
moln
Försöker lyfta blicken, skåda de majestätiska bergen framför mig
Kyssta av skyn, men dem står där, stadigt.
Iakttar den grönskande kaskaden längs Rhone
och örnen som landat på fältet
Jag andas in den friska luften genom fönstret
tänder palo santon och drar ner doften i lungorna

"Allt kommer att bli bra
Allt kommer att bli bättre än vad du någonsin kunnat förutse
Din framtid är så oerhört ljus
Det är ok att stanna upp, andas."

Jag skådar naturens simpla synkronicitet
och plötsligt slår det mig

att jag är ju en del av den...

Nu bränner pendeln i handen,
och örnen lyfter från marken och flyger iväg.