Träden kan inte vänta på solen,
det gör de inte.
De klättrar upp
på de förvisade kullarna
och kramar deras backar.
De kan hålla huvudet så högt
att ingen finnes att titta på dem.
Att se
om de saknar lemmar
eller ansikten.
De väntar inte på
att världen ska sjunka ned
i betong eller dess speglar.
Deras rötter flyttar jorden
och tar den med sig.
De behöver inget ansikte
att rädda eller förlora
på vägen.
De har starka rötter
som rör jorden runt dem.