Litenheten så osynlig
där den studsar mot
glasfönstrets hårdhet

Blir en okänd melodi
mina händer försöker nå
genom det tunna glaset

Bakom mig står han
med klara ögon
tar bort dem
han ger mig sin rädsla
av sina händers kallhet

Melodin tystnar
jag vrider mig fri springer
på rädda ben bort mot
osynligheten