Längtan är en poet med
posttraumatiskt stressyndrom
Vars talan är ett färdmedel
Som försöker ta sig från
Punkt A till punkt B
 
Trycksvärta mot
fönsterplats 75
Sväva i det blå
På 320 tecken inklusive
blanksteg
Hårstrån på bilagor
 
Längtan är en poet
som tycks bära på
en dödslängtan
och blytunga resurser
i bröstkorgen
Enligt andra som kliver
över lik
för att mörda hens högmod
En resenär som inte helt
obehindrat
Eller utan motiv dumdristigt
törs röra vid tabun
 

Längtan är en fartdåre
som bara vill hinna
fram i sjuka köer
och smockfulla utrymmen

Längtan är en poet
med tourettes
och en fransk kyss
i saliven
Se det vore alldeles för
oriskabelt
och simpelt att bara
kasta sig ut
med klyschor och
övriga attribut
Utan att tänka att det också kan
kosta en livet på sin höjd
Alla når vi dit en dag,
Den destination
När “längtan” hälsar en välkommen
på plattformen med en bukett “förgätmigej”
plockade på en ängsbädd
och sjunger en hymn i ens namn

Jag undrar hur det känns:
- Att vara så älskad