den andra änden
av en cigarr.
ett skri av te
och grå starr.
halva världen
går sönder vid tjugoett.
men om du känner
för att gå framåt lätt,
fortsätt till fyrtiofem.
sedan kan du hälsa hem.

du stirrar in
i hennes grå starr.
långt bakom dem
den trasiga världen,
det sista på färden.
du stirrar in i ditt te,
försöker sova och le,
men kan det inte.
du vet att du bara
dricker dess lukt,
ignorerar dess fukt.

bara för att du inte vet
vilken ände av en cigarr
som är het,
som du inte
skall stoppa i munnen.
det är därför du stirrar
så långt ned i brunnen.
bottenlösa skuggor
i form av svarta kratrar
som nu till dig pratar.

fast det var skönt
när man värmde teet.
har ditt te snart
blivit lika starkt
som ensidighetens förtret.
grusar din oklara reflektion
och du kan inte se
bortom de grå starren
som skymmer din vision.