Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gömd men fri

"Högljudda röster, ett skri - ett slag hängandes i luften
En näve som fångar min arm,
kramar min hals

Kväver hårt - skoningslöst
Faller sakta till marken,
livet passerar revy

Andas lätt - andas tunt,
andas djupt

Kryper ihop likt ett skadat djur
försöker fly

Skyddar mitt huvud med blodiga händer,
skyddar mitt liv

Drar mig hasande fram över det smutsiga golvet,
måste verkligen försöka fly

Ut i den kalla mörka midvinternatten,
skaren river mina bara fötter
Bort - långt, långt bort,
i säkerhet

Äntligen - gömd men fri"




Fri vers av Jonna Löfdahl
Läst 105 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2022-11-12 16:42



Bookmark and Share


  Stisse
Oerhört stark text som drabbade mig med full kraft. Du fångar utsattheten och rädslan så väl.
2022-11-12

  Stisse
Oerhört stark text som drabbade mig med full kraft. Du fångar utsattheten och rädslan så väl.
2022-11-12

  Stisse
Oerhört stark text som drabbade mig med full kraft. Du fångar utsattheten och rädslan så väl.
2022-11-12
  > Nästa text
< Föregående

Jonna Löfdahl
Jonna Löfdahl