Käre greve!

Ett stort och varmt tack för er generösa inbjudan. Den gladde mig mycket. Lite överraskad blev jag nog ändå. Vi känner ju varandra väl via vår belevade brevväxling. I verkliga livet har vi däremot inte haft förmånen att träffa på varandra. Därför gjorde er oväntade invitation mig både lycklig och stolt. Tänk ni vill ha mig som gäst i ert fina slott och hem.
Här uppe i norden har flyttfåglarna kommit tillbaka för säsongen. Det är trevligt men med dem har olyckskorparna tyvärr följt med. Eller handlar allt bara om simpel avundsjuka?
Greven och jag, som är en man av folket, har via våra brev lyckats bygga upp en fin vänskap. Kanske sticker det i ögonen på vissa. Att en enkel person som jag ska få resa ner till Europa och bo på ett riktigt slott. Och det hos en adelsman till på köpet.
Dumt nog har jag berättat om ert erbjudande. Sorgligt nog har folk reagerat negativt på detta. De kraxar olycksbådande om att något skumt skulle ligga bakom. Oklart vad i så fall.
En av mina bekanta, som falskeligen påstår sig vara synsk, har gått ännu längre. I all sin oförskämdhet påstår han att mitt liv skulle vara hotat och har avrått mig från färden.
Visst är det tråkigt med alla dessa missunnsamma olyckskorpar. Jag kan dock försäkra er om att de inte har påverkat mig. Själv är jag inte det minsta orolig utan ser fram mot min semester. I ert sällskap känner jag mig fullt trygg, bäste greve Dracula.

Hjärtliga hälsningar!
Herr Svensson