Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


En tidstjuv? Jag släpper taget om dig nu..


Urnan?

 

Du dog

älskade mamma

du dog helt plötsligt

oväntat

jag vet du hade cancer

men jag kunde aldrig föreställa mig den fasan

att du skulle

du mådde bättre skrev du i brevet

du skulle klara det hela

vi skulle ha fest och fira

men det blev inget firande

det blev något helt annat

jag minns vårt sista möte

du mådde dåligt

ville inte ha en massa folk på besök

satt med fötterna i en balja

de var så svullna som klubbor

jag minns 

du orkade inte med allt folk

jag kände på mig att det var sista gången vi skulle ses

men jag ville inte tro det

på kvällen åkte vi ut på mälaren

himlen var så vacker

pastellfärger på himlen

och jag sa: jag måste åka tillbaka

träffa dig en sista gång

jag tror att mamma ska dö snart, sa jag

det kändes i hela kroppen

jag visste att jag skulle åka till dig tidigt på morgonen

nästa dag

jag ringde

men min styfar sa att han skulle vara ensam med dig

äta lunch tillsammans

men allt var en lögn

jag blev arg inuti

för jag visste

och jag ville så gärna hålla din hand

tala om för dig att det var ok

att du inte skulle vara rädd

men han ljög

när jag kom var allt för sent

du var kall när jag kom in i rummet

jag frågade hur länge sedan det var sedan du dog

min styvfar sa: nyss

jag visste att det inte var sant

för det går inte att ljuga för mig

jag frågade min styvbrors fru:

hur länge har hon varit död?

hon dog för en halvtimma sedan svarade hon

de stal vårt sista farväl 

och jag fick inte bestämma något om begravningen

när min egen mamma hade dött

jag blev glad när jag fick välja urnan iallafall

den som din aska skulle förvaras i

jag valde en som du skulle ha tyckt om mamma

jag valde en vit med rosa linneor på

men dagen då vi skulle urnsätta din aska i graven

så hade han bytt ut den mot en grön

en billig mörk urna

inte ens det fick jag bestämma

jag blev stum av sorgen

stum av respektlösheten

att inte ens få bestämma

vilken urna min mamma skulle begravas i

men jag släpper det minnet nu

det gör mig inte gott att tänka på

jag har inte tid att slösa bort mitt liv på tankar

som stjäl min tid

så jag begraver dig nu i tanken mamma

du har en vacker vit urna med rosa linneablommor på

som jag sätter så försiktigt i jorden

för jag vill visa hur mycket jag älskar dig 

jag hoppas att du ser det från himlen mamma

och jag väljer ut de vackraste sångerna att spela för dig

och min son skulle ha sjungit den vackraste sången för dig

för att visa hur mycket vi älskade dig

jag älskar dig 

vi ses i himmelen

 

 

 




Fri vers av Ninananonia VIP
Läst 45 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2022-11-26 14:01



Bookmark and Share


  MaLo VIP
Ledsen för din förlust <3
Tufft (och onödigt) att behöva hantera både sorg och besvikelse på en och samma gång.
2022-11-28

  Marita Ohlquist VIP
Blir både rörd och upprörd när jag läser om din älskade mamma.
2022-11-28

  Lustverket VIP
Stark, man känner ilskan, rättfärdig ilska.
2022-11-26

  Gömar VIP
En fin sorgesång med ett hopp om bortom…
2022-11-26
  > Nästa text
< Föregående

Ninananonia
Ninananonia VIP