Långt borta där givmildheten och omtanken bor lyser
MIDVINTERSKEN
Inte för svagt, inte för starkt bara sådär försiktigt ömt.
Jag skriker av förtvivlan och nostalgikänslorna omfamnar hela mig, snälla stanna tiden, och jag tittar in mot
MIDVINTERSKEN
Undrar så vad du tänker och eftertänker om du ens har mig i fokus, du vackra
MIDVINTERSKEN
Sänder dig en vinterhälsning om du vill ha den, sagolika
MIDVINTERSKEN
och du hälsar tillbaka med hela ditt väsen, tack snälla
MIDVINTERSKEN