Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
"Mörka predikanter", var det visst. Den enes mörker, den andres ljus. Då så.


Mitt land

detta är mitt land,
inte förnämt eller civiliserat.
men jag ska träna dina ögon
         att se
att mina träd är fyllda med onyxfåglar.
att deras rötter trasslar sig i beck och slån.
blodet här rinner inte, det blåser.
men jag ska lära dig
         hur man andas djupt.
du kanske inte alltid bara går dit du vill.
kullarna blir mörkare, inte ljusare, bortom aftonen.
känslan när du är osäker på om du hittar rätt.
men jag ska lära dig
         hur man överger den känslan
i din väg till mig.
jag har byggt ställningar över de djupaste delarna.
när du är utmattad bygger jag vagnar med hjul.
men förfäras du inte av mörkret.
ty det är det enda sättet varpå mitt land
         vet att vara.




Fri vers (Fri form) av Koloristen
Läst 203 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2023-01-14 07:48



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Koloristen
Koloristen