Jag tar den kroppsliga
skuggan
in i ett mörkt hörn
för att sätta näsan i väggen.
Första klivet,
sista livet.
Jag tog tag i livmodern
och väldigt sött blöt
skrikande glädje.
Akut skarp glädje
tagen för givet.
En del av livet
knaprade på
mitt eget klämda hjärta.
Som vi äter nachos med salsa,
slickar våra fingrar,
slickar det inbjudande
till sista smulan,
till sista droppen.
Tills jag äntligen smakade blod.
Slatka majko.
Söt zygot tapioka,
födelsedag.
Födelsedag.