ambitionen är
patos och krut
i odemokratisk
skrivargiv där
det subjektiva
utgör före

poeten är inte
räkneverk åt
riksrevisionen
och den som kan
sin Schopenhauer
vet att allas vän är
ingens

gula havrefält,
vita stackmoln
vid horisonten,
ohemult vackert.
en oförställd vy där
inga hänsyn tagits till
vykortsfotografer med
anspråk på fjärilar

ismernas
bokstavsskötsel
vill se annat ordbruk
på poetmarken,
sekatörtukten
är emellertid
poetens ensak:
sockersaker
äga ej epistel
i denna nejd

det finns få ting
som är så ärliga
som en traktor:
antingen så funkar den
eller så funkar den inte

traktorn är
likt sanningen
oumbärlig när
det ska plöjas
och sås nya frön

måhända skrivs
jämngrå dikter
om jämngrå ämnen
skrivna med jämngrå
skrift över jämngrått
papper för jämngrå
upplevelse i jämngrå
jantetam jämmerdal

men det du ser
här är onekligen
svart mot vitt

dikt utan driv,
som att försöka
läsa Hávamál
i havremjölk

vi har diesel
i Eldarnas land
men jag har inte
sett nån laddstolpe
för skördetröskor, ej
heller fjällrävenryggar
som mäktar med årets
betskörd ty Piratens
droppar äro beska

vällingdikter för
liljekonvaljesjälar
finnes i övermått,
dock annorstädes
än härstädes där
det lodas märg
av ärggrön
vana