Till fots fick du gå ut till Borgön,
till fots genom sjunkande myr.
Natten var svart som kimrök
och hungriga väsen tycktes tassa i mörkret.

Men ute på ön var stjärnorna framme.
Sirius följde Orion på jakt
och Lilla Björnen rullade i sömnen
i himlavalvets mitt.

Himlens skatter var förunderligt nära.
Även om oron var stor under färden
är det kärleken väl framme du minns

när du om vintern sitter vid härden:
om du visar världen att du älskar,
så finns det mer att älska i världen.