Och drömmen ställer åter allt på ända

med samma mönster som den alltid tar.

Den skimrar skönt med silversmidda svar

och dansar som en nyfödd jungfruslända.

Och hjärtat skälver av att allt kan hända

när allting andas av att du finns kvar

och åter vilar i min famns förvar

där alla vrår och andetag är kända.

Och drömmen dör som alla drömmar gör

med hånskrattssalvors härsknande odör

när den har dragit allt så långt det gick.

Och jag står åter med en tom och utled själ

som känner denna snårskogs träd så väl

och tvingas glädjas åt den dröm jag fick.