Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Illamående

När man gör ripplar på vattnet,
petar på ytan,
och vattnet vibrerar
och gungar
och sprider sig.

Mjukt.

Böljande.

Men det blir ändå ett illamående.
Mitt i det lugna, fridfulla.

Så känns det.

Vattnet avskärmar mig från er,
och allt

annat.

Jag är under ytan.
Det hörs bara blurrande,
unga tydliga ord
som går in i huvudet.

Jag kan röra mig.
Men det är liksom orytmiskt,
okontrollerat,

onaturligt.




Fri vers av KarinLovisa
Läst 47 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2023-09-03 16:03



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

KarinLovisa