Ska försöka förmedla denna historia på olika sätt.

Jag är en positiv människa som tycker om att träffa olika slags
människor från olika kulturer .
Jag har jobbat inom Restaurang , livsmedel , Cafeér.
Har träffat massor med folk som har berikat mitt inre.

Sedan vill man komma hem til familjen efter en lång arbetsdag . Vila och ta igen
sig tills nästa dags kall.

Livet gick vidare , , en dag va jag utan arbete , det va en epidemi eller denna covid som gjorde att många Restauranger , Cafeer drabbades .

Nu fick vi börja om från början.
Jag är en kämpe men till slut hjälper inte det.
Vi slussas in i systemet där vi ska rätta oss efter "grupp arbete" , svara på olika enkäter om vad vi vill , vad vi gjort etcetera och etcetera.

Nu vill jag ta det lugnt , må gott på olika sätt.
Visst är jag med på allt som kurser och vad det är.

Till slut sitter man fast i denna "grupp" av människor som varken säger bu eller bä . Varför ??
Nu väntar jag åter på en ny kurs som jag ska befinna mig i . . .
Spännande eller ??