I tvättkorgen ligger en
ensam strumpa.
Hon har hål i sig.
Bland trosor, sport-bh:ar, t-shirts,
handdukar och hoodies ligger hon.

Hon kikar upp mot locket.
Hon undrar om nån kan se
hennes hål.
Om hennes älskare ens lagt
märke till hennes slitna akilleshäl.
Fan, om nån ändå ser hennes
stjärnglans.

Ibland känner hon sig så barfota
i en värld av stereotyper.
Och Rytmen & Bluesen finns där
i hjärtats Walk of shame.

Hon minns inte allt i minsta detalj.
Om det varit One-night-stands,
skitstövlar, sneakers eller slit-och
släng mentalitet. Men hålet har bara
vuxit sig större.

Smygande rört upp partiklar
i hennes inre värld.
Som ett hål i ozonlagret.
“Ryck tag i mig, smek min akilleshäl!”
Skriker hon inombords.
Plötsligt lyfts locket.
Nåt rosa slungas mot
hennes ansikte.
Hon känner igen doften.
Blinkar febrilt till sin hälsfrände
men de tappar bort
varandra i vimlet.

Hon ser nåt:
Trosan som inte vill känna sig som ett
sexobjekt. Tröjan som inte vill höra att
den är för tjock. Det urringade linnet
som inte vill blotta sitt hjärta. Jeansen
som inte vill klämmas på rumpan!
Allt det vackra som
ska tvättas och tumlas runt.
Sköljmedel, Vanish och
tvättmedel i 60 grader.

I en blå Ikea-kasse ser hon sin chans.
Hon ska ta klivet in i påsen som
ska med containern med mantrat:
“Kläder får ett nytt liv.”

Nu vet hon HUR seger luktar.
- Fotsvett och reinkarnation!

Och hon drömmer OM att bli ...
Ett gosedjur i sitt nästa liv.

Att bli sönderkramad