Jag vaknade upp en ljuvlig morgon
Bara för att snart vilja somna om igen
Jag ville fly långt bort ifrån allt som hänt
Känna känslan att allt rinner av mig som vatten
Men vågar inte ta steget ut i det okända

Vill kunna känna smärta och förstå dess vrede
Kunna se någon gråta och skrika framför mig
Men vad skulle det hjälpa mig i slutändan
När jag ändå redan är förstörd både in och utvändigt

Ingen får veta vem jag egentligen är
Jag håller det låst långt inombords
Gömmer det för att ingen ska kunna finna det
Men jag är den jag är tyvärr
Varken ond eller god
Jag är hatad av många
Och älskad av få