det jag nu inte kan ta emot
är kärlek
jag är alldeles för fragil
jag är ett silkespapper du skär
med rakbladsvass kniv
du vet jag ramlade in i ett rum
fyllt med ingenting
bara en tom stol
kanske den är för dig
att sitta på
att vara utan försvar
bli tillfrågad om engagemang
bli tillfrågad och ej kunna ge ett svar
det är som att mitt hjärta är en krossad sten
en diamant faktiskt
du vet hur diamenter är hårda
skär genom allt
även kärlek
jag har ett stift av diamant
på min skivspelare
den spelar en sång om oss
utan hack och sprak
utan minsta missljud
för jag kan se dig
dina ansträngningar
din underluggkärleks blick
fast din panna ligger bred
för vinden
där läser vi band
din förmåga
min förmåga som sover sött i sediment
hur det går sen
vi vet om livet
själen (det infekterade ordet)
vet om allt som i teorin går
och i praktiken går snett
jag har funderat över min känsliga natur
ångesten som lever och frodas
växer, inom mig som en tumör
det är den som sätter villkoren idag
fast mitt hjärta vill
förstår, det finns ingen morgondag
när skuggstigar slingrar sig mot den eviga natten
där jag går
det där vet du om
för dig är det hanterbart
på ett sätt du själv kontrollerar
det är därför du betyder så mycket för mig
du kan leva i denna dödsångest
den som gör mig, förlamad
hindrar mig att gå
dikterar ramar
men just du
är min beskyddare
min fragila själ;
tillintet har mitt försvar brutits ner
så alla och en var som vill och väljer
lätt kan döda mig med än
ett svärd av dun
rätt in
i mitt sårbara hjärta
du är min familj
min man och beskyddare
min vän och min älskare
och den
jag minst kan värja mig mot
om det fanns en rådgivare att fråga
en guru med visdomsord
kunde jag tala med honom; fråga
om kärleken
tilliten
din ansträngning
ditt mod
min svaghet
min sårbarhet
allt som är emellan oss
allt som jag kan tro
men ej praktisera
hjärtat talar med tårar nu, det är bara du som mig berör och kommer när
vår sanning är idag, imorgon finns bara död
mörker, intet, omedvetenhet och brist på liv
så detta liv, kan du svara? ska jag gå eller stanna, söka eller svälja, stolt hålla huvudet högt och ignorera
eller
ska jag gå till honom som vill visa mig ett underbart liv, i rörelse, berörelse men som får mig att klyvas i små bitar;
diamantspår
du lägger på en stig som leder hem
till din famn igen
och igen
och igen
och igen