Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag fortsätter kampen mot kulturell nedrustning, uppblåsta nollor och själslig nivellering...


Linköping som kulturstad - En satir av stadens Aristofanes

LINKÖPING SOM KULTURSTAD – EN SATIR AV STADENS ARISTOFANES

När kulturen försummas
kommer folket fördummas

Verbet är "nepotisma"
vilket innebär att lisma
så att vår lilla stad
blir något mindre glad

Stadens nyponpris
är en bagatell
som på sätt och vis
gör stan speciell

En pseudohändelse
får ingen att chansa
på en världshändelse
utan får oss att dansa

med den efterapande
kultur som ger inviter
som saknar nyskapande
och inte heller biter

stadens etablissemang
så den kommer i svang
Kulturen blir någonstans
etablerad som en svans

Kulturveckan består
innevarande år
av två trånga dagar
och ingen klagar

över denna lilla tendens
och det kanske känns
som att en kort sekund
är tidens kulturella stund

Stadens kulturparasiter
falskeligen sjunger
och ger lömska inviter
för att bota sin hunger

med något lättsmält
Och folket krymper av
den själsliga svält
som parasiterna gav

Stadens fula fiskar
simmar runt
när de högljutt viskar
något tunt

och för att staden
ska bli känd
lyfter de spaden
som är bränd

av det falska vatten
i vilket de sjunker ner
när den mörka natten
tycks dränka allt fler

Det vankas mot val
i lögnernas lokal
och vi fylls med fjäsk
och saltat valfläsk

I en valstuga
hörs någon ljuga
och nån tycks tycka
att detta är lycka

men denna frihet
är en ganska ful chimär
som är föga diskret
och formar en egenkär

politiker som
växer på sin bredd
och drömmer om
att en dag bli sedd

som en stor elefant
som dansar arrogant
och valet denna höst
blir bara folkets tröst

Detta betyder
att folket lyder
och att vår kultur
formas i en bur

till en harmlös
liten harpalt
som är nervös
och smakar salt

En politisk streber
drömmer om plenisalen
Staden har dock feber
för den styrs av en galen

pseudoelit som skrattar
hånfullt mot avantgard
som fyller sina hattar
men med sin sänkta gard

öppnar för det sanna livet
och tömmer en uppfylld själ
av allt stort som är skrivet
och konst som gör dess själ

När stadens kulturbad
håller extra stängt
blir ett bad i choklad
ej längre nåt befängt

Det byggs en vatten-BH
av stål och högljutt skryt
men hejdå och hejhå!
Är bröst bara en myt?

Tjugohundratjugosex
är kanske Tinnis klart
att detta är ett spex
är ganska uppenbart

För dom som ljuger
är dom som duger
till att visa förakt
inför folklig makt

Denna politikerklass
sitter alltid på dass
och får aldrig bukt
med sin egen lukt

och dom delar
varandras sängar
när dom fördelar
våra skattepengar

Visst har bokbål
en lång historia
som sticker hål
på stadens gloria

som exploderar
och ger stan ett ljus
som exploaterar
sällsynt fula hus

Fyllda av fördomar
jagar potatisgrisar
invandrarungdomar
vilket faktiskt bevisar

att vår lilla stads syn
på invandrad kultur
är att den lämnar byn
eller stängs in i en bur

Stans skallestreber
har fått feber
och blivit galen
i plenisalen

och är på jakt
efter den makt
som gör sig till tolk
för det kvästa folk

vars valda ledare
både talar högt över
men oftast bredare
på ett sätt som söver

folkets trötta själar
med falska fraser
så att dessa krälar
i kvävande gaser

Stadens starke man
gör sin dröm sann
som är en plastgran
i centrala stan

Murrens stora lystnad
är nog en pyntad stad
och ett folk i tystnad
som går en promenad

på torg som smyckas
inför den jul
som sällan lyckas
bli särskilt kul

när mammons min
med sitt fula flin
gör oss sällsamma
och alltmer ensamma

på köpmännens torg
med sitt låtsasljus
som bländar vår sorg
och kärlekens rus

Från vårat stadshus
brinner falska ljus
som gör det kallt
nästan överallt

och makten fnyser
åt dom som fryser
och är informella
och alltför snälla

Och dom intellektuellas
ord blir alltmer kalla
Och dom kulturellas
inslag blir att tralla

Och vi står
och tramsar
Och vi går
och flamsar

Men livets gåta
ställs i vår boning
och får oss att gråta
bortom all försoning

För folket dansar
bakom medelmåttor
vars fula svansar
gör dom till råttor

Inte någon nämnd
utan en självutnämnd
facebook-redaktör
kallar sig kulturaktör

Hon vill både ha rosor
och kladdigt smör
samt några allmosor
för sitt fega gehör

Centerns kulturstråk
bygger nog en konflikt
som leder till bråk
i partiets mellanskikt

Och bär ett stråk av kultur
någon grundad sanning
i kommunens arkitektur
och dess bemanning?

Stråket är nog en dröm
och låt den så vara
för den är ljuv och öm
och värd att bevara

När himlen är mörkblå
kan ingen kulturpuls slå
och barnen tynar bort
i en slags själslig abort

En kulturdemagog
kör stadens tåg
och är lika klok
som ett vanligt lok

Och visst mobbas
stans kulturindivider
när dom nobbas
i enfaldiga tider

Snart grävs det en grop
som fylls med snabbspår
Där sitter nog en hop
som väntat i några år

När Arbis byter kostym
från sin rosa till en gul
görs kulturen anonym
och byggnaden blir ful

När Gröna hissen når botten
är det publiken som fått 'en
smak av gammalt plagiat
som luktar unken spenat

"Som man bäddar"
får man drömma
och kanske breddar
vi sängen med ömma

drömmar som får sova
Dessa är alltid nakna
och är den stora gåva
som får oss att vakna

Staden tycks ha mage
att hylla sin Tage
som allmänt medioker
och gör denna joker

inom underhållning
och humanism
till en ringa behållning
och en anakronism

i vår tids nöjesindustri
och ger en hyllning
som är nästan lika fri
som en rotfyllning

Stans småpåvar
går och håvar
efter kändisskap
men faller i ett gap

av uppblåsta själar
som helst står stilla
och på upphöjda hälar
får folket att må illa

Stans byråkrater
inom kulturadministration
är undulater
vars enda ambition

är att förkväva
För inte ska väl kulturen
ha rätt att sväva
utanför myndighetsburen?

Ungdomen är komplex
och nog ger Ung Scen Öst
några pretentiösa spex
men dessa ger föga tröst

Stadens riksteaterförening
har drabbats av försening
Men vem är att klandra
Dom älskar ju varandra

En styrelse kramas
Huvuden slås ihop
Dom möts i pyjamas
i dumhetens grop

Med högfärdsnäsa
och en frisyr
som tycks jäsa
blir teatern dyr

när en styrelse
utan verklig förnyelse
ständigt stjäl
från teaterns själ

Styrelsen fradgar
när dom bryter
mot sina stadgar
och värvar "rekryter"

som kan försvara
dess stora feghet
och även bevara
en liten hemlighet

Om vi kommer överens
med teaterföreningens
dysfunktionalitet
så stängs den identitet

som är konstens jag
och öppnar varenda
autentisk levnadsdag
och får nåt att hända

Konst som stängs inne
blir snart nåt försjunket
och ett vackert minne
kan bli fult och unket

Stadens små eldsjälar
kryper och krälar
inför maktens labyrint
och dom stirrar blint

på vad som bäst fyller
stadens ambition
och hur dom förgyller
dess dekoration

Kanske en skridskotur
runt granen av plast
ger oss en viss tur
så att vi i all hast

känner hur vi snurrar
och hör hur vi hurrar
men när detta upphör
är det inget som berör

Dom släckte stans filmsalonger
Nu sitter borgarna i små stugor
endast iklädda sina kalsonger
och leker med lortiga flugor

Stans kulturstipendiater
är kommunala soldater
med händer runt sin hals
som inte gör något alls

för att skapa något nytt
och denna vänskapssläkt
har nog endast brytt
sig om en gratis intäkt

Ett studieförbund
som skapar osämja
gör ej någon sund
när det ej vill främja

utan bara snirklar
runt det som ej finns
vilket är cirklar
som inte nån minns

Kommunens vision
är ej gjord av guld
För deras mission
är att skänka skuld

På en märkt sedel
vågar ingen klaga
Det är ju fonderade medel
som gör framtidens Saga

För när kommunen är på gång
med sina obsoleta later
så bygger dom en filmsalong
till avantgardistisk teater

Dom tystar torsdagstoner
för vinterljusets miljoner
Så syns en borgarbracka
ska kulturen inte tacka

En KD-politiker
som ej har någon koll
låtsas vara kritiker
för att få kontroll

I akademins ankdamm
kommer ingen fram
och folkets bildning
badar i inbillning

När kulturjournalistik
låter sig gå i ledband
blir staden ej unik
utan en smutsig strand

Stackars Berry Struts
kastar denna smuts
och sina fula ord
på samtalets bord

Stadens komiker
är en ironiker
som är för tjock
för sin tunga rock

När Corren beskyller mig osant
och kväser en kulturdebatt
Då är kulturen inte intressant
och debatten faller platt

När chefredaktören svamlar
är det sanningen som ramlar
mellan logikens stolar
och Corren som förlorar

Våran medieombudsman
är inte bara jävig
utan gör så gott han kan
för att vara jävlig

När logikens argument
bemöts med åsiktsfusion
kallas det som hänt
för en kärlekssuggestion

En polariserad debatt
tvingar oss för övrigt
till falska hånskratt
vilket känns bedrövligt

Om dikten trampar på tår
som blivit ömma
är det öppna sår
som någon vill gömma

När nån kräver censur
får friheten inte rum
och Linköpings kultur
blir instängd och dum

Kustvik byts mot Kustvik
utan några protester
men Corren är inte unik
med sina privata fester

Fast Pihlfinken
fatta vinken
och for sin kos
med sitt snömos

Detta är faktiskt
avantgardistiskt
och befriande bra
men fler bör nog dra

från sina upphöjda
och oförtjänta positioner
där dom sitter nöjda
med privata ambitioner

Vem vinner
när kulturredaktionen
försvinner?
Kanske är ambitionen

att inget ska granskas
utan bara slätas ut
och sedan förvanskas
för att göra ett slut

på konstens mening
och växande kultur
blir en förorening
som formas i en bur

Om vår tids kultur
krymper och blir liten
föds vilsna vilddjur
i en dröm som är sliten

Utan kulturkrock
är studenter bleka
för inom sin flock
kan dom bara leka

Barn kan endast växa
av kulturens sanna läxa
Om kultur görs till lek
är detta ett vuxensvek

Så Laurie Anderson och Odell
isoleras nog i ett väntrum
när en mörk och kulen kväll
fyller Linköpings centrum














Bunden vers (Rim) av Dan Berg VIP
Läst 32 gånger
Publicerad 2023-11-30 01:50



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Dan Berg
Dan Berg VIP