Maskinljudet
brummar dovt i bakgrunden.

Stressen lägger sig.

Jag kan bara vänta.

Mitt tåg väntar på avgång

En knapp lyser grönt

Det prasslar från en påse
Det låter

Jag stirrar ner i den rostiga rälsen

Minuterna, sekunderna, ögonblicken
där och då känns som en evighet.

Något får tid att skapas

Som dessa rader

Denna dikt

Som

Föddes i ett vakuum