När den ensliga kylan sänker sig,
då skuggor är allt som du ser.
All världens tomhet krossar dig,
allt du önskat var en smula mer.

Så vänd dig då om emot det ljus,
som finns där och brinner för oss.
Genom din värld går ett stilla sus,
nu där strålar ett godhetens bloss.

För vad är väl all mörker och kyla,
mer än det ljus du inte kan se.
Om så alla helvetets demoner yla,
när du lagt mörkret bakom dig le.