Varför jag oftast blir sist färdig på restaurang - äntligen blev huvudorsaken uppenbar : Beror på att ni andra lämnar halva måltiden ouppäten!?! Oavsett hur dyr den var?!? Och att jag ibland gärna äter din mat också = tre fjärdedelar av kalaset.

Trodde tidigare att huvudorsaken var min samtalslust, hur jag passar på att prata (med varje person en i taget), alltså sällan låter maten tysta munnen. Därtill känns det livsviktigt att kika sig omkring, på hela miljön bortanför tallriken.

Likafullt förklarar det inte ens halvvägs - varför min mat ligger kvar längst. Hemma i ensamhet däremot, kan jag garantera att tempot är ett totalt annat.