Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Motströms mot källdalen



*

Det finns en plats som inga färder når
och åt dess åar är jag evigt ämnad.
En enslig plats där strida strömmar går
att sönderbrytas emot arm fördämnad,
och till dess flodarm vill jag vildsatt fly
att våga vattnen i visioners vy.

Men i den deltan delar stock och gren
en vanans väg från vägen ouppnåelig,
och endast hal och mossbevuxen sten
ses leda fram till kvisthög halvihålig.
Igenom riset skymtas fåran bred
som leder över vattenfallets brus och ned.

**

Det har länge brusat sorl
i vener ständigt trängre,
på andra sidan pockar dämpat porl
i stiltjeled som forslar fartyg längre.
Och vattenfallen talar
om bördigare dalar.
Och ner och bort -
mest ner -
längs flodens våg,
jag ser
vad blindhet inte såg
med synen kort.
(Källan.)

***

Jag flyter flodens fåror
med sönderbrutna åror,
fram till där sten och stockar
passageinfarten blockar
och solen cirklar sina innanvarv
föröver vilovattens tunna skarv.

****

I riset syns rovörn ruva
på deltats nedfällda bro.
Där kryper en vingfälld duva,
där bygger en bäver bo,
där ringlar förgiftad spindel
i silverbesållat nät,
och virkar mot vyers vindel
visionen förstängd och tät.

Jag vadar nu vred mot vallen,
jag jollrar mot djup och djur,
jag tjuter åt vattenfallen
och nätet mot ny natur.
Men möttes med svar av tystnad,
och motstånd och starkare sorl.
Med blickar av lugn och lystnad
satt djuret mot infartsporl.
Och jag, det nedbrutna bytet
stod halshögt i motströmsflytet.

*****

Här är en plats som inga färder når,
invid dess dammbro ska jag ständigt vaka.
Och fastnad inför snubbelsten och snår
finns ingen - ingen - väg tillbaka.


























Bunden vers (Rim) av anathema
Läst 27 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2024-11-25 15:21



Bookmark and Share


  Smultris VIP
Men tack för denna. Och tack för att jag hittade dig.
2024-11-27
  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema