Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Genom spegelkarmar



Herrgård i skelettmåne.
Herrgård i sken.
Herrgård i halvmåne,
herrgård av ben.
Så länge jag sökte förtrollade rum,
så länge jag letade nycklar,
men mötte i mörker blott muren stum
och kammarens spegel som gycklar.
Jag jagade där min gestaltnings drag
i halvsirat ljus siluetten vag
reflekterade svagsinnelag.

*

Repa,
rista
hud och spegel.
Svepa,
mista
dörrens regel.
Inlåst i iris rum,
inlåst, och ful och dum.
Ingen vid min sida.
Ingen såg mig lida.

Kerberos
vaktar dessa dödsvalv.
Anteros
stupad vid min dörr, halv;
kluven itu
i dåtidens nu.

Karva,
kapa
köttkostymen.
Svarva,
skrapa
kroppsvolymen.
Spegelbild blixtrar förbi
i dödsgrin och dysmorfofobi.

**

Iris går i gråt
över vita lakan.
Snärjer lakan åt
under hulkningshakan.
Äntligen är blicken klar,
äntligen är själen bar
och lindring lång och snar.
Anteros, sannled oss..
..om du kunde svara.
Skällande Kerberos
möter bönen bara.
Bryt mina armar,
bryt ut min blick,
ledljuset larmar
om lycka som gick..
..genom spegelkarmar.






















Bunden vers (Rim) av anathema VIP
Läst 34 gånger
Publicerad 2024-12-30 00:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP