du säger att du ser
genom mina lungors pansarglas

skräpet som blev över 
efter lövsågens misslyckade skär

så ser det kanske ut
när man så länge andlöst irrat
genom livspusslets monotona flexibiliteter

men jag hoppas att du också kan se
de vidriga puckelryggar som jag kapat av
på alla dessa pseudo-dofters generiska affirmationer


och jag vågar faktiskt tro 
att du någonstans fortfarande minns
de sköra hopp som vägrar uppge sina syften -

de som vi en gång fångade i små små såpbubblor 
för att sedan gömma dem i kökets fönsterkrukor