Jag är en främling

i mitt eget namn.

Rösten tiger

när jag kallar på mig själv.

Ansiktena är speglar

utan minne,

ögon som glider förbi

utan att fästa.

Världen står stilla —

ett hus med stängda dörrar,

trösklar som bränner.

Jag går i gator

där orden inte tillhör mig,

där varje steg skriver

en bok jag inte kan läsa.

Främlingskapet är ingen plats,

det är en hud,

ett skinn som aldrig lossnar.

Kanske är det jag

som är världen främmande.