Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
[Marginalanteckning:] Rösten ropar över avståndet, men svaret kommer inifrån. Barnet är både tilltal och eko, ljus och skugga i samma andetag.


Fragment: Barnet

Mitt stackars barn:
var är ditt ljus,
var är din skugga?


Dessa ord talas till jorden,
och jorden svarar i tystnad.


Av frågan formas en bön,
och bönen blir ett förtvivlat anrop —
en fadersröst,
en gudaröst,
eller den inre människans till sig själv.


Nu talar du genom tystnaden,
och tystnaden svarar:


Jag är ditt ljus,
Jag är din skugga.




Fri vers av till E
Läst 77 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2025-10-16 10:22



Bookmark and Share


  Nika M VIP
Rösten ropar och frågar barnet om det är ensamt? Barnet ber sin kvällsbön i ensamhet och vill att tiden ska stanna och visa ett högre syfte bakom allt. Tystnaden är först kompakt. Utmattad finner det vuxne barnet till sist ljus och skugga, liv, i sig själv.
2025-10-17

  Anya VIP
Jag tänker att denna text handlar om något mer än en "vanlig relation". Kanske en relation där någon gått vidare? Men även i en vanlig relation är människor i vår närhet både ljus och skugga. Både sorg och glädje. Fint tecknat av dig.
2025-10-16

  sphinx VIP
Får en bild av att leva i sin egen skugga. Våga växa men får stå tillbaka. I en negtiv spiral!?
2025-10-16
  > Nästa text
< Föregående

till E
till E