mars knackar inte

den kliver in
med blöta skor
och ställer sig mitt i hallen

ser sig omkring

så
ska vi prata nu

snön smälter utan att be om ursäkt
det som gömts flyter fram

cigarettfimpar
grus
hundbajs

allt det där
som på håll
såg rent ut

ett tunt lager kontroll
över något som rör sig

mars pekar

det här är ditt också

jag kisar mot det låga solljuset
det ligger rakt i ansiktet

ingen mjuk vår
bara avslöjande

varför håller du fortfarande andan

det är plusgrader nu

men nätterna fryser till igen
skare över det mjuka

att tina
och stelna
samma dygn

att vilja börja

och vilja gömma sig

i samma andetag

vi står där
vid en parkeringspöl

mitt ansikte i smältvattnet

suddigt

i rörelse

du kan inte bli vinter igen
säger mars

för tidigt
att kalla dig vår

mars rycker på axlarna
rör om i pölen med skon

och mitt ansikte
går
sönder
i
vattnet