Svenska vajande musöron
löv i en susande björkskog

En läderkänga halvt förmult
-nad bredvid skiraste blåbärs
blomknoppar och skomakar
Erssons gamla ekas rester än
kvar sedan en sista tur på 50
-talet. Där satt gammel-älgen
ibland filosoferade ut mot den
glittrande Dalälven.

Och himlen så Azurblå med
vita vandrande molntussar

Födda ur Oceanerna väldiga
vatten-massor med vindens
hjälp förvandlande sig till fria
Poetiska skepnader

Plötsligt exploderade himlen
i brakande oljud när 5 strids
flygplan lågt passerade förbi
och tillfälligt störde friden

Sedan var allt blott så Azurblått
som ingenting nånsin hade hänt

Till och med inuti ögonen på flug
-fiskaren som vände åter mot sin
Cykel uppför backen med några
Abborrar i en pil flätad korg

Jaa tänk vad det Azurblå tillfälligt
-vis kan vända bort all världens sorg.