...Jag ligger kommandogömd i Askövikens täta vegetation med min kikare tryckt mot ögonen.
En Sädgås svävar förbi mig och mellanlandar på väg upp till landets norra delar. Jag tittar en stund på dennes vackra fyrkantsskrud och undrar om han har en kvinna som väntar på honom i Lappland.
Då dyker en Svarttärna upp i mitt synfält. Chlidonias niger, som den heter på latin, trippar på hungriga ben runt i vassen och letar föda.
Jag tar med tysta händer fram min termos. Låter det varma kaffet ljudlöst fylla kåsan. Att skåda mina bevingade vänner skapar ett kaffesug...

Anders sitter ihopsjunken vid köksbordet och skriver. Lajza svävar in från vardagsrummet. Hon lutar sig över vår fågelskrivare och tjyvläser.
– Vad skriver du om? Du vet ju knappt vart Asköviken ligger. Än mindre glott på fåglar där.
– Jag gör som alla stora författare. Tittar på bilder på nätet och läser om andra som har varit där. Kommer inte på vad det kallas just nu.
– Men varför just fåglar?
– Det är ju det som gäller. Fåglar, hundar och katter. Måste följa med i trenderna som gäller. Utveckla skrivandet.
– Du kanske borde utveckla ditt liv. Göra mera saker som du kan skriva om. Då slipper du sitta här och blåljuga ihop en text bara för att förekomma.
– Research heter det. Sånt gör riktiga författare. Man sätter sig in i ett ämne. Sedan är bara och häva ur sig en massa fakta som man har memorerat. Men på ett vackert och unikt sätt.
– Och du valde just fåglar?
– Jaa. Tänkte först skriva nått om en kattunge som vi skulle ha skaffat. Berätta om alla små upptåg och bus Sören skulle ha gjort.
– Sören?
– Jaa. Katten skulle heta Sören. Han skulle vara helsvart och jama jättegulligt.
– Har du plockat ur diskmaskinen?
– Nej. Jag sitter och skapar. Måste ha frihet och tun luft runt mig. Kan inte fastna i vardagens bojor då.
– Jag ger dig fem sekunder att av frihet. Sedan ska disken plockas ur!
– Gud vad du är ond och hård. Sören skulle aldrig sova på din sida av sängen. Katter känner av den där typen av ondska.