Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rosta i regnet

Den gamla grinden rostar i regnet
och barn som kommer hem från skolan
får inte längre sina småstenar
från den gamla stadsbäcken
som nu runt kröken blivit en damm.
Och vi har alla blivit äldre,
kom och se vad vi en gång var
för att nu rosta i regnet.

Det gamla huset knarrar i regnet
och kärlekspar som kommer nerför backen
stannar inte länge för att dröja sig kvar
vid det gamla döda trädet
som de tog bort som virke till kvarnen.
Och vi har alla blivit äldre,
kom och se vad vi en gång var
för att nu rosta i regnet.

Den gamla världen dör bort i regnet
och sommaren som kommer varje år,
stannar inte längre för att undra
när den går längs sin väg
om någon någonsin bott här.
Och vi blir alla äldre,
kom och se vad vi en gång var
för att nu rosta i regnet.




Prosa av Kosmopoliten
Läst 88 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2026-07-11 11:55



Bookmark and Share


  Dolcehalit VIP
En text som är välarbetad och håller sin röda tråd hela vägen. Lästes med behållning! Snyggt!
2026-07-11

    Sefarge VIP
Jaa en dikt som även skänker
något och ej bara förgänglig
-hetens falnande rost!
;)

2026-07-11

  alicja lappalainen VIP
En dikt om åldrandet, baserad på kontraster, symboler och upprepningar, med en touch av poetisk exhibitionism i slutet.

"Kom och se vad vi en gång var,
för att nu rosta i regnet."
2026-07-11
  > Nästa text
< Föregående

Kosmopoliten