låt oss ta det från början

det är en nödvändighet

jag vill vara tyst en minut

glömma

att vi (som i du och jag)

håller kvar

dör som det under min stövel

när jag drar händerna

under kappan

jag fick dig att sluta

vi kan alltid se tillbaka

i morgon

det kortaste avståndet mellan

två punkter

två människor

finns oftast inte

du fick mig att sluta