Bortglömd, undanknuffad.
Står i glömskans port
på väg till det förflutna.
En gång uppflugen
till himlens alla vita
fluffiga, ulliga, puffiga, tossiga moln.
Flög jag upp dit
bara för att falla?

Nuets dörrar
håller på att stängas.
Bankar förtvivlat
med fastbundna händer.
Försöker springa
med lama ben.
Skriker med
den stumma munnen
Ser allt försvinna
med blinda ögon

Förvirrad,
Förvrängd,
Förlorad,
allt det som inte är
Förut