Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Innan och efter

Jag ska sluta tänka nu
för det går hål i mig

Hur jag gav mig

Hur du tog

tills inget av mig
fanns kvar

bara något genomskinligt
du lätt såg igenom

och du läste mig
virade in dina ord
så att jag blev en troende

Jag avskyr den vekhet
du gav mig

hur mina ögon såg på dig
och avslöjade
allt jag ville

innan ord kom
över mina läppar





Fri vers av mariann
Läst 695 gånger
Publicerad 2006-10-03 14:39



Bookmark and Share

  Tove Meyer
oj....jag kanner sa val igen mig i dina ord. hur man kan bli sa beroende och sa fangslad av nagon som tar all styrka ur en. man serverar sitt svaga hjarta pa ett silverfat och man vet precis hur ont det kommer gora nar det blir uppatet. hm, det dar var en kostig liknelse.

jag ville i allafall saga att din text kandes som inget annat.
2006-10-06

  Propella
Ja beröra kan du. In i märgen.

Det finns en svarthet i dina ord som nästlar sig in i mig och dröjer sig kvar långt efter jag lämnat din sida...
2006-10-05

    Oprofessionell
Den här dikten.. vad ska jag säga liksom.. är helt stum Sorgen i orden är så tunga att det gör ont i hjärtat på mig. Den liksom genomsyrar mitt inre. Jag blir berörd helt enkelt
2006-10-03
  > Nästa text
< Föregående

mariann
mariann