det var ett tag sedan nu
som du kom och hälsade på mig
i drömmarna
men häromnatten umgicks vi igen

du var munter
verkade ha det bra där du är
var det för att behålla den gemytliga stämningen
som vi aldrig kom in på ämnet döden?
vi brukar ju föga förvånande prata om den när vi ses
kanske kom du för att påminna mig
om att du snart skulle ha fyllt år
men du min käre vän
du vet ju att jag knappt kan komma ihåg
andra vänners bemärkelsedagar
och dom befinner sig ändå på den här sidan
den sida du också borde befinna dig på
om världen bara vore lite mer begriplig
men visst ska jag tända ett ljus
vid närmare eftertanke ska jag tända två
ett för dig
och ett för våra nattliga konversationer

nu senast tror jag att du påstod
att du ibland även brukar se mig på dagtid
men det var nog bara ett försök att göra mig paranoid
det skulle vara typiskt dig
som du förstår uppskattar jag när du kommer på besök
på morgonen när jag vaknar
måste jag le trots tomheten och saknaden
då din röst tonar bort
medan jag öppnar persiennerna
och gränsen återigen stänger