Långa blickar och våra ljumma händer,
fryste till is för veckor sen.
Blickarna fylldes med tomhet.
Full av tomhet...
Det låter så konstigt när man säger det.
Lika konstigt som att du skulle vara så kall.
Lika illa att världen skulle brinna upp,
och så sant som vi bara flyr iväg från den.

Vi flyr, vi flyr.
Vad mer kan man göra?