När natten har lagt sig över
den ansiktslösa dagens folk.
Och tystnaden ersätter solen.
Finner du din förlåtelse,
i hennes kalla omfamning.

Och om du med pengar,
eller med musik och kvinnor.
Gör natten till dag.
Så ställer sig natten försiktigt
vid din sida, och ler stumt.

Och när ditt spektakel är över
och du vandrar ut i ensamheten.(Med ostadiga steg, och snurrig i huvudet.)
Så väntar natten där på dig,
förlåtande och trofast.
Och vandrar hem med dig.

Natten är din älskarinna.
hon kommer alltid att förlåta dig.
Och bära dig hem utan ett ord.
Hon kommer att dela din tystnad
Och älska dig utan krav.