ett nytt slag i bakhuvudet.
återigen står du här med knynäven,
hotar mig och berättar att jag aldrig varit någonting.
jag snubblar återigen på asfalten.
letar efter någons hand som kan hjälpa mig upp.
då ser jag dig,
den mörka skuggan som alltid står brevid
men som aldrig hjälper med sin hand.
du må vara min skugga,
men snälla var tyst.
slaget gör ont och mitt hjärta brister.
tyst.