|
jag låter texten tala för sig själv...
Han som kallade sig min far
Minns du pappa? När jag va liten och kröp ner under ditt täcke Och du bad mig gå tillbaka till min säng
När jag snyftandes kröp in under mitt kalla täcke
Minns du det?
Minns du pappa, när jag kom hem till dig, och var rädd för spöket i garderoben, men du lämnade mig kvar i mörkret och sa ; det finns inga spöken
Minns du det?
Minns du pappa, när jag hade en uppvisning för dig Men du tittade på tv istället.
Och jag grät men bara i hemlighet
Minns du det?
Minns du alla dina fickvänner du har haft under alla åren Som du brydde dig mer om än mig?
Och jag önskade att jag bara kunde bli osynlig för att inte vara ivägen för er.
Minns du det?
Minns du när jag slutade komma till dig, för jag var rädd Jag gjorde alltid fel.
Och du ringde inte ens efter mig mer.
Minns du det?
Minns du när du sa till mig, att jag skulle se dig som min vän inte min pappa, den där sommarnatten när jag grät och du tog tag i mig och drog mig nära dig, höll om mig.
Det var den enda gången jag kände att jag riktigt älskade, men samtidigt brast mitt hjärta itu.
För mitt i natten, på gräsmattan ute på landet en regnande sommarnatt Stod "far" och "dotter", och kramades;
Men endast som vänner
Övriga genrer
av
*Camilla*
Läst 1159 gånger
och
applåderad av 8 personer
Utvald text
Publicerad 2006-10-18 16:22
|
|
mr cloud
Kvinna ! du kan skriva ! mhm ! verkligen !!
*pekar med alla mina fingrar pårej* (:
2008-05-29
|
|
|
albertina
Ja det är nog många som känner igen sig i det du skriver tyvärr=)
Och som liten söker man ju kärlek och bekräftelse från de som står en närmast. En sorglig text du delar med dig utav.
tack för bra läsning=)
2008-03-24
|
|
|
RivQah
Fan. Vad duktig du är.
2008-02-16
|
|
|
Lutten
Du träffar mig rakt i hjärtat.. Tack för att du sätter ord på mina tankar!
En underbar dikt!
2008-01-31
|
|
|
aol
så djävulskt gripande jag gråter
2008-01-06
|
|
|
Julia S
Så känslosamt! Jag började nästan gråta när jag läste den...Du skriver bra!
2007-07-30
|
|
|
LillSandra
:\'( den är otroligt bra!!! men man blir så lessen när man läser den... keep on rocking**
2007-07-21
|
|
|
temuggen
det här var det absolut bästa jag har läst på länge.
du är så himla bra.
och inte bara som skribent.
ta alltid hand om dig. och tillåt andra att ta hand om dig med.
2007-07-04
|
|
|
SocialPsychoFreak
Älskling låt dig inte knäckas av den kärlek som du inte får.
Jagvet hur det är.
Jag bet hur det känns när man vill lägga sig ner och försvinna .
Så som harry potter gör med sin onsynlighets mantel.
Ska vi ta och sy varsin?
Älskar dig<3
2007-05-21
|
|
|
Rariel
den e så enkelt lättläst och förstårlig
man får en lätt enkel grippande medkänsla
andra ord: J-A-G Ä-L-S-K-A-R D-E-N (i bindestreck)
man vill lixom åka tillbaka i tiden och finnas där för en tröstande kram
2007-05-20
|
|
|
x.writeitoff
du är jättebra camilla<3
jag känner igen mej i den ><
2007-05-13
|
|
|
endorfinkick
Herregud. Jag vill bara ösa en massa beröm över dig. Dina är slut är så jävla bra. Du sliter tag i en, och släpper inte ens när texten är slut. Det här är BRA!
2007-03-28
|
|
|
ericam
jätte fin... du är verkligen duktig på att skriva!
2006-12-04
|
|
|
Cammo
Jag får tårar i ögonen. Så otroligt fin!
2006-11-05
|
|
|
Lithia
Vilken stark text!! Den stannar kvar i en...
2006-11-05
|
|
|
verkligen
aj hårt
av slutnigen var stak
riktigt bra med fetstil
2006-10-25
|
|
|
Ylvavirvla
Nu förstår jag vad du menade, tufft. Att inte få bli tröstad och få bekräftelsen på att spöket inte finns i garderoben är... något barn inte bör få uppleva.
Närhet, kärlek, kan man inte ge sina barn det...
Smärtsamt och finte berättat i en mycket berörande text.
2006-10-19
|
|
|
Lutten
Tror vi är väldigt lika du och jag..
Usch så det skär i mitt hjärta när jag läser denna :(.
Måste in o läsa fler dikter av dig!
På tal om min bror så, nej han lever.
Men han står mig inte nära.
Han står ingen nära, han har kapat banden, och alla har kapat banden till honom.
Alla utom jag, iallafall inte i hjärtat.
Han försökte ta sitt liv flertalet ggr när vi var små, riktigt små
pga hur vår far var. Eller snarare pga att han inte var någon far..
Utan ett vidrigt svin..
Nu äör det jag som är i min brors sits, nui har han kommit ifrån allt,
medans verkligheten kommit ikapp mig.
Som barn ignorerade jag vad som hände, jag låtsades må bra, jag låtsades inte se, inte höra, inte känna. Jag spelade att alltr var bra.
Att jag inget visste..
Men nu, senaste åren, har det slagit tilbaks på mig
så hårt så hårt..
Jag har numera ingen kontakt alls med min far, mer än om han ringer någon gång och frågar hur det är. Sådär ett par ggr per år..
O det är så svårt. antar att du förstår.. Kan inte finan några svar. Att känan svsky för en människa samtidigt som man älskar honom från djupet av sitt hjärta. Det är förbannat svårt. Det sliter en i stycken...
Hur är det med dig då tjejen?
Ta hand om dig, lova det!
massa kramar!
2006-10-18
|
|
|
ettolrahC
Jag rös när jag läste sista raden. Har du gett den här till din far?
2006-10-18
|
|
|
shamii
riktigt bra! jag förstår hur lyckligt lottad jag är som har kvar båda mina föräldrar. jag önskar det var något alla fick ta del av. <3<3<3
2006-10-18
|
|
|
ej medlem längre
verkligen stark! och ett underbart slut!
2006-10-18
|
|
|
Nästa text
Föregående
*Camilla*
|