Jag minns så väl den där värmen,
som kom både inifrån och ut
och utifrån och in!

Sommaren var här,
och även jag var kär!

Jag kunde äntligen förstå mig på
Alla dessa kärleksdikter som jag läst

En eftermiddagspromenad blev nästan standard
Lämpligt nog gick min lilla tur förbi ditt hus
Du hade oftast precis kommit hem från jobbet
Och slagit dig ner i köket, med en kopp kaffe

Ibland såg jag dig, ibland inte
Ibland såg jag din fru, ibland inte
Ibland såg någon av er mig, oftast inte

Allt som finns kvar nu.. Är saknad

Saknad av att kunna bege sig ner till stranden en lördag
och i folkvimlet kunna urskilja dig och din olivfärgade hy

Eller av att höra den goda nyheten att det skulle vara grillparty
Hos en gemensam \"bekant\" eller tom hos DIG!

Något annat som finns nu... Är insikt

Det kommer ALDRIG någonsin bli något
Det finns ingen chans i himmelen
Det gör mig ledsen, och arg.. På mig själv

Men ändå.. den där känslan :)