Långt där nere ser jag julens varma ljus,
som sprider sig i den kalla mörka natten.
Ljuden av de glada firarna,
når mitt öppna fönster.
Jag låter blicken vila på havets vågor,
vinden biter min kind.
Varför sitter jag ensam här?
Är jag så fel?
Fingrar slött på flaskans kork,
sveper utan tanke fördärvet.
Jag ropar till dom andra,
\"Vad fan vill ni, jag skiter i er?\"
Jag blir utan svar.
Tårar trillar som kalla isbitar ner för min kind,
jag somnar ensam kall och full.

Det gråa dagsljuset silar genom fönstret.
Vaknar sakta med tungt huvud,
frusen och förvirrad.
Vem stängde fönstret?
Inga vågor krusar havet,
ingen vind svider idag.
Min ångest gör mig ingenting,
jag har ju bara mig själv.
Tänker att gårdagens glada,
även dom mår som dom förtjänar.
Fingrar slött på flaskans kork,
sveper utan tanke fördärvet.
Ett litet tag blir allt bättre,
ett litet tag är jag glad.
Men sedan....