Hur kunde det ske?
Varför låta en sådan sak hända?
Låta det för alltid bli inristad i tidens händelser.
Inte förrens efter händelsen reagerar folk.
De pratar om allt runt händelsen, men vad gör de?
De flyr, ringer samtal till folk som ska hantera detta.
Vågar de inte se sanningen i vitögat?
Att de finns en hemsk konflikt, en konflikt som borde förbjudas.
Men, det värsta av allt är det rä bara ungdommar.
Inte vuxna ännu, men är tonåring. Går på högstadiet.
Hemskt att få höra. Hur de delar upp sig o några raser.
De som vägrar sluta bråkar, som håller sig raka i ryggen,
trots de ofta hamnar på golvet i sina meninglösa strider.
Man säger att situationen har bättras,
vilken människa har inte hört en historia lärare och läst i historie och samhällsboken om det?
Så jag kan inte förstå varför rasismen är så stor.
Det som gör mig mer förvånad är att, ingen försöker hindra dem.
Inte förrens en av de bägge grupperna har börjat skapa större konflikter. Plötligt vaknade, folket runtomkring upp.
Varför? Man har många svar på den saken. Men innerst inne vet jag, och har utgått från vad andra sagt.
De reagerar bara för en dag kan det vara någon de känner väl, kan få vara den som får slagen mot sig. Vara den som fått förstörda tänder och blåmärken.
Vidrigt.. Man borde inte låta en konflikt som alla visste om.. gå så långt.
Killen som fick smällarna, visste jag mycket väl vem det var.
Och ingen hade svårt att gissa ut vilka som slagit honom.
Redan nästa dag, fick man höra att bråken skulle bli värre.
De som var med killen, skulle ge igen. De skulle slå de skyldiga rejällt.
Fast lyckligtvis hade ju folk börjat vakna upp, de ringde polisen.
Som alltid patrullerar skolans område. Men hur säkert känns det?
Gå på en skola med människor i uniform som ständigt pratar med någon och håller alla under sin mörka och rentav bittras ögons syn.
Man vågar knappt gå ner på området där den ena gruppen brukar vara,
för vem vill råka gå ivägen? Det skulle bara fara illa. Rykterna har börjat gå om sådana fall. Och det säger sin sak.
Inte ens en skola, fylld med vuxna och nu numera 2 poliser, kan hindra bråken som sker i korridorerna.
Jag längtar redan tills den dagen jag får lämna skolan, då kommer det nog bli lättare att stå ut med tanken att gå till skolan.
För som man får se den nu. Ångrar man, att man gått dit, i samma stund foten placeras på skolgården.
För luften är tung, eleverna är otrevliga, rentav nosiga mot alla.
Lärarna är trötta och vill allt ska sluta, vilket gör dem irreterande på lektionerna. Rektorn hotar att polisanmäla alla, även rentav dem oskyldiga. Bara för de är för nära platsen där något sker. Eleverna finner fler sätt att hitta på sämre saker, som får dem ignorera deras studiegång. Om betyg i omdömen hade funnits, hade halva skolan, varit tvungen gå om sin årskurs.
Jag förstår bara inte hur en hel skola kan bli sådan?
Det är väl sin sak.. om några få blir rebeller på sitt sätt.
Men en hel skola med åtminstone 600 elever på?
Det känns så sjukt.. Det är inte lönt prata med någon i området..
Eller skriva det för den delen..
Så..tanken slog mig.. skriv dem här..och sedan ta bort dem..
Men samtidigt vill jag inte..
För.. hur ser folk igentligen på rasismen från bägge hållen?
Från de*vita*och från de med mer solbränd hud,även kallad *mörka*